För precis en vecka sedan åt jag korv med bröd hos Malin. Nu har jag precis ätit korv med bröd här hemma. Jag åt två korvar varje gång. Deja vú. Nästan. Jag tror inte jag har upplevt en riktig deja vú i mitt liv. Det skulle jag gärna villja göra. Gärna en lottovinst på tjugofem miljoner två gånger om. Fast man måste väll vara myndig för att spela på lotto? Fast på triss kan jag vinna! tjugofemtusen varje månad i tjugofem år. Två gånger om. Då behöver jag inte börja jobba förrän jag är 41 år. Det skulle sitta fint! Då kan jag antingen skaffa en 22 år lång utbildning som gör mig jävligt efterfrågad på arbetsmarknaden. Eller så ligger jag bara och jäser i soffan och låter kaggen växa sig stor och ståtlig. Fast då får jag nog inget jobb när vinsterna tar slut...

Jag sa till mig själv: "Adam, även om du är sjuk kan du inte ligga vid TVn dagarna i ända! Den enda motionen du får är när du zappar mellan kanalerna. DU MÅSTE FÅ LITE MOTION!" Jag tog mig själv på orden och gick till datorn. Man måste ju variera träningen lite!

Som den snokare jag är så snokade jag omkring i underliga personers bloggar. En del bra, andra mindre bra. Jag kom till en blogg. Personen i fråga hade skrivit vad hon hade köpt, i vilken affär och hur mycket det kostade. Hon skrev vad hon åt varje dag. Ingenting annat. Jag undrade vem fa-an som läste sån skit, de måste ju vara vagt rubbade. Sedan kom jag på att jag redan hade läst en sex-sju inlägg... 

Detta är en kemisaga som jag och mina två vänner Kalle och Per har skrivit på kemilektionerna. (Ni som har läst nians kemi kommer fatta)

Kalle Kolatom bodde med sina två playboybrudar Olga och Olivia Syreatom i ett kärnkraftverksutsläpp i Sandared. De levde ett lugnt och stilla liv ända till den dagen de blev inandade av ett löv i en lövkoloni (träd).

"Oj" sa Kalle Kolatom till sina två storbystade Syreblondiner. "Vad är det här för place?"

"Vet inte, men jag hoppas det finns smink!" sa Olga.

"Jag tror vi är i ett träd och jag har hört att det finns väldigt bra suparfester här!"

    De tre resenärerna åkte dit och blev fulla och beblandade sig med koldioxid- och vattengäng. Tillsammans blev de ett härligt gäng, de kallade sig för druvsockerklanen. För att Kalle skulle få vara med i klanen var hen tvungen att göra sig av med en av sina playboybrudar. Det var ett lätt val eftersom Olga var bisexuell och drog iväg med en annan syreatom ut i den stora världen.

    Efter att druvsockerklanen nyktrat till bestämde de att ta tåget till Äppletopia, för de hade hört att man kunde bli något stort där. I Äppletopia fick de nya vänner, de joina klanen och klanen bytte namn till fruktsockerklanen. Fler och fler atomfamiljer och gäng flyttade in i Äppletopia som blev tvunget att byggas ut.

    En vacker dag när Äppletopia hade växt till en myllrande storstad var den söta krullhåriga pojekn Johan ute i Sandared och promenerade. Han gick förbi Erikas hus där han såg ett stort saftigt äppleträd. Frestelsen blev för stor för den söta pojken. Han hoppade över staketet och plockade det största äpplet han kunde hitta. Fruktsockerkicken blev för stor för Johan som inte brukar äta någonting annars. Han fick en chock och dog. Eftersom Erika och hennes familj inte brukar vara ute i trädgården så ofta så förmultnade Johan under årens gång. Kalle Kolatom såg sina Kolvänner försvinna en efter en. Han bävade inför den dagen han också skulle dö. ( Erikas trädgård var träskmark så Johans kropp bevarades väl.)

   Efter hundra tusen år i gytjan var det Kalles tur att stryka med. Han sa "Hej då" till de få vänner som fortfarande var i livet och tynade sedan bort. ( Kallen och Olivia skildes åt i Johans matsmältningssystem och Kalle lyckades aldrig hitta sin älskade igen. Han hade hört rykten, som han vägrade tro på, om hatt Olivia är ute i det frai och har gift om sig med Kalle Kolatoms kusin Karl.)

R.I.P Kalle Kolatom och Johan!

Idag fick pappa en eminent ide klockan halv nio på morgonen. Han väckte mig och bror min och vi traskade in till mamma och gav henne en blomma som växte i en kaffekopp. En gigantisk kaffekopp. Jag fattar inte varför ni drickar kaffe. Det smakar sumpmark och en liten smula träskmark. Det är svart och man blir jättepigg. Kaffe uppfanns säkert bara för att hålla arbetsnarkomaner vakna. Te däremot, det gör en lugn och fridfull. Jag ska mata mina spädbarn med te istället för bröstmjölk. Då kommer de sova hela tiden och min fruga kommer bli jätteglad! Kan kanske ge henne lite te under försossningen också, så kan hon sova sig igenom den. Hoppas bara hon älskar mig mer än vad hon älskar teet!

Idag åkte min familj till ålderdomshemmet för att besöka farmor och farfar. Farfar är lite av en pimp där. Han traskar omkring och pratar med alla han stöter på. Jag tror farmor blir lite avundsjuk, fast det glömmer hon snart igen. Han sa att det brukar vara ett jävla liv på ålderdomshemmet. Han är för söt.

god dag, mallan is back.

skulle bara skriva ett inlägg för att se om bilden, som jag lyckades få dit igår är borta.

Om någon skulle märka att mina kinder är förfrusna så är det inte för att jag har gnidit dem mot en glaciär. Det är min nya rakkräm som är nedkylande. Tur att det bara är ansiktet jag rakar ;)

Bra Malin att du skrev! Gör det fler gånger! Nu vet jag inte hur man tar bort bilden, så du kan väll göra det så den inte finns med i varje inlägg? Och ja, jag vet hur du känner (om det är samma som förut).