Senaste inläggen

Av en liten ponke - 9 januari 2008 16:34

Jag och tre av mina kamrater i klassen bestämde oss för att göra en rebelisk kupp när våran matrast hade blivit förlängd med en halv timme. Vi spanade efter arga lärare och smög ut ur skolan för att inte bli upptäckta av skolans skvallerbyttor. För att undkomma skolans dolda säkerhetssystem med lasrar och dolda kameror så tog vi av oss nakna och smörjde in varandra i vinäger eftersom det då skulle bli lättare att glida på golvet när lasrarna och kamerorna sitter på i låga lägen. Vi lyckades rymma från skolbyggnaden och ta oss ut ur skolans område nästan helt oskadda. Det var bara en av oss som blev skjuten av vakternas gevär! Eftersom det bara är 5,79% av flyktingarna som kommer ut ur skolan levande så var vi mycket nöjda över att vi lyckades så bra med våran flykt! Dock så fanns det ett litet problem när vi var ute i det fria. Vi var ju nakna och insmorda i vinäger! Folk tittade föraktat på oss och undrade vad vi var för några mystiska individer. Vi skämdes absolut inte. Vi frös inte heller eftersom vinägern verkade som ett litet lager valspäck och skyddade mot den bitande vinden som isade de med kläders benmärgar.

    Vi lyckades att nå vårat mål som var en thiresturang. Vi hade dock inga pengar efter flykten från Sveriges säkraste skolan så vi var tvunga att diska av våran skuld. Det fick ägaren ångra eftersom en högt uppsatt person i Hygienrådet kom på besök och granskade hygienen i köket. Den var inte på topp eftersom det stod fyra ungdomar nakna och insmorda i vinäger i köket och diskade. Resturangen fick slå igen och vi sprang med glädje tillbaka till Sveriges säkraste skola eftersom personalen från resturangen jagade oss med köttyxor.



Av en liten ponke - 8 januari 2008 20:48

Vi har alla stött på dem någon gång, indirekt eller direkt. De är oftast anonyma och verkar i det tysta. De är väldigt ouppskattade, ja, jag vågar till och med påstå att vad de gör är hatat. De är inte stolta över det de gör, snarare tvärt om. De flyr från vad de gjor efter ett ögonblick eller två.  Det är inte alla som tycker att det är extremt fräscht och mysigt, men jag tror nog att det finns en och annan kuf som tycker att det är trevligt. Jag pratar om män som urinerar på toalettsittsen och golvet! Vad orsakas detta av? För dåligt sikte? Eller är folk bara lata och inte orkar hålla i sin Petter-Niklas när det är dags att slå en drill? Jag tror att problemet bör tas upp från det mörka och diskuteras så att detta kan få ett stop. Enligt min åsikt så är detta ett av de viktigaste problemen vi har i samhället i dag. Jag vågar till och med påstå att det är viktigare att ta tag i detta problem än att veta om Pamela Anderson har förstorat sina bröst igen. Ett problem som kiss på villovägar orsakar många äckliga situationer som kan leda till tråkiga infektioner. Tag tillfället i akt och lätta hjärtat med detta problemet på fikarasten på jobbet eller under kvällsmaten med familjen för att göra toalettbesöket trevligare! Och medan ni ändå är i farten kan ni även köpa en dassbok!


P.S

Urin är sterilt.

Av en liten ponke - 8 januari 2008 17:13

Tisdagen den 8 januari har flutit på som fan! Vi har fått tillbaka tre prov, och alla gick så fruktansvärt bra! Att inte plugga och ändå få högsta betyg är underbart! Jag började gymnasiet med tron om att det skulle vara omöjligt, men så är tydligen inte fallet. Jag tackar mitt minne som kommer ihåg saker läraren säger trots att resten av hjärnan koncentrerar sig på andra spännande saker som att tjöta med bordsgrannen eller sitta och dagdrömma. Men när jag sitter och tittar ut genom fönstret och är djupt koncentrerad på allt annat än vad läraren säger så är det klart att läraren ska fråga mig en fråga. Det är ytterst irriterande, men oftast så brukar de vara av human svårighetsgrad så man slipper att vara en professor i ämnet för att kunna svara. När jag sedan ska sjunka in i min djupa dvala och drömma mig bort så tar det en väldigt lång tid eftersom stolarna är gjorda av förhärdat stål (det känns så i alla fall). Jag tycker att skolan ska lägga pengarna på att köpa fotöljer till oss istället för att köpa läroböcker som ändå ingen finner intresse i. Fast fotöljerna skulle troligtvis få oss alla att somna in och aldrig mer villja vakna. Det är i och för sig bra eftersom antalet ogiltligt frånvarande personer skulle minimeras. Att aldrig rektorerna kan prioritera det som är viktigt här i livet. De sitter bara i expeditionen och rullar tummarna medan vi flitiga elever sliter arslet av oss i fängelseliknande miljöer. Jag har sett inteligenta och flitiga elever blivit sinnessjuka av den psykiska och fysiska behandling vi utsätts för. Resultatet blir att de tvingas belasta staten ännu mer genom att behöva extralärare och gå särskola. Dessutom så belastar staten sig själv genom att göda alla ministrar med pengar, flotta hus och resor till Karibien för skattebetalarnas kosing. Jag ska nog ge mig in i politikens värld av lögner och förtal och se till att Sverige ska bli ett land utan ens i-landsproblem. Jag ska flyga alla skolor till Afrika och låta kidsen lära sig annat än hur många skott en k-pist kan laddas med eller hur man bäst våldtar en försvarslös kvinna. När Afrika är räddat och har en befolkning som är lika fredliga som tjuren Ferdinand så ska jag rädda världen från den globala uppvärmningen genom att fråga Skalman om han kan tillverka fler bilar som drivs på hallonsaft. När jag har hunnit med allt detta och lite till (t.ex. smätta suddigum på George W. Bush, lära Kofi Annan hur man effektivast pillar navelludd och lära mig hur man sjunger opra) kan jag pensionera mig och tänka tillbaka på ett betydelsefullt liv. Mitt parti ska heta "Ponkenpartiet" och ska låta väljarna turas om att sitta i regeringen och skriva propositioner.

Av en liten ponke - 7 januari 2008 19:22

Jag har under större delen av eftermiddagen har jag befunnit mig vid datorn för att försöka skriva en uppsatts om Jan Fridegårds bok "Lars Hård". Jag har varit i trans och inte varit medveten om att tiden har flugit förbi lika snabbt som ett överljudsplan. Jag har dock varit i form och lyckats prestera nästen en hel sida i, och enligt mitt tycke, en alldeles exelent kvalitet! Kvaliteten dalade dock av under de sista raderna, trots att vår lärare säger att vi ska ha radavstånd 1,5! Det är dock inget som jag inte kan fixa till i morgon när jag kommer hem från skolan pigg och glad klockan 17:00. Jag kan knappt vänta! Jag tycker att uppgifter då man ska skriva långa utläggningar och sådant trams är trevligare än prov. Det känns friare att få skriva vad man vill istället för att lära sig precis vad läroboken tycker. Fast nu när jag går på gymnasiet tycker även lärarna att vi ska ha gymnasielånga uppsattser. De verkar vara galna i hur långa uppsattserna är. Jag struntar i deras "minsta-sidor-gräns" och sattsar på att ha lite kvalitet istället. Det har gått bra än så länge i alla fall. En engelskauppsatts jag skrev var bara en fjärdedel så lång som den "skulle ha varit" men jag fick MVG ändå. Läraren sa att hon aldrig hade sett någon uttrycka sig som mig. Hon syftade inte på att jag använder avancerade ord från de djupaste delarna av den Svenska Akademins ordbok som inte ens Horace Engdahl känner till, för det gör jag inte. Hon syftade på mina annorlunda liknelser och konsten att pressa in en stor mängd information med så få ord som möjligt. Jag tror att jag ska försöka bli en lite seriösare bloggare och inte bara sätte mig på datorstolen och småfisa samtidigt som jag har en smörgås i ena handen och försöker skriva ett inlägg som åtminstonde ska bli läsbart. Mitt nya mål är att inläggen ska fortsätta att vara läsbara och dessutom att de ska vara intressantare att läsa! Jag ska berätta för er den verkliga sanningen om allt! Ni kommer få en helt annan syn på varenda liten ynka sak här i världen. När världen överbefolkas av hysteriska CS-nördar kommer ni genast att tänka på att det var precis vad den söta lilla ponken förutspådde i sin gulliga lilla blogg som ni råkade slänga ett ögonkast på när ni satt och drack kaffe på era välbetalda jobb och samtidigt spillde kaffet över hela tangentbordet när ni förstod att den lilla ponken faktiskt är 179 cm hög.


Jag har ett grovt problem med att komma på rubriker... Men jag har heller ingen lust att döpa inlägg till "Kul!", "Lördag morgon" eller "Uppsatts". Jag själv tycker att det är mycket trevligare att mötas av en rubrik som inte är som alla andra när man letar efter en blogg i förhoppningen om att den ska vara något att ha. När man sedan ser en rubrik som lyder "Så lång kan man inte ha!", då har man förhoppningar om att den ska bestå av långa penisar och annan smaskig information om snoppar. När de rubrikkåta gubbarna och gummorna har insett att de har gått i en fälla så har de gjort det för sent, för de sitter redan med byxorna halvt nerdragna och blir besvikna när de inser att de har läst ett helt inlägg bara för att få veta hur lång en helt okänd sextonårig kille är. Inte har. Men det som är mest troligt är väll att det är jag som inte har något annat för mig än att komma på snuskiga rubriker för att sedan komma på att det bara är jag som tänder på snopna rubrikkåta personer. Det är er jag drömmer våta drömmar om på nätterna! <3






Av en liten ponke - 7 januari 2008 15:24

Årets första skoldag inleddes med en grav försovning. Jag stressade dock som aldrig förr och sprang till bussen som en vetvilling och kom precis i rätt tillfälle för att hinna med den. Resten av skoldagen var riktigt skön, efter matten hade vi en lärarfri lektion på CADen och sedan idrott. Naturkunskapen var inställd så jag vi slutade tidigare. Idrotten slutar fem minuter innan bussen går, och för att hinna måste man på de bråda sekundrarna ta sig ett stort antal meter i slask och snö. Härdade som vi är så sprang vi i våra idrottskläder, jag i shorts. Det kändes faktiskt inte kallt, det kan jag tacka svetten för! Och mina håriga ben. Det var en tjej på idrotten som påpekade det i dag. Jag berättade för henne att det är manligt med håriga ben och jag tror att hon förstod. Jag tycker även att ni tjejer ska lägga till med en rejäl matta av hår på era ben! Det verkar inte vara så vanligt, ni tar ju fram rakhyveln så fort ni ser ett litet fjun.

Av en liten ponke - 6 januari 2008 18:01

Ponken är tillbaka efter fyra lärorika dagar uppe i norr (Orsa)  med massvis av skidåkning! Nu tror ni säkert att vi åkte utför, men det gjorde vi inte! Vi åkte bara längdskidor, det är säkrare. Jag har åkt utförsåkning flera gånger innan, och att åka ner för backen går är väll okej, men när det är dags att åka upp för backen med liftarna då man fortfarande har fötterna i backen är det en helt annan femma. Jag har en tendens att ramla av dem. Det är väldigt tragiskt, speciellt när man åker för första gången och ramlar av liften på väg upp i en röd backe. Då åkte jag ner för den, och jag såg ut som ett välbevarat lik när jag kom ner efter, som det kändes, flera timmar. Nästa gång jag trillade av liften i den backen gick jag upp för den istället. Det var jobbigare än att åka ner för den, men även mycket säkrare.

   Nu vill jag helst av allt somna i min egna säng och drömma om alla de vurpor jag inte gjorde i spåret. Jag ramlade bara en gång, men jag trodde att det skulle bli ett miljontal gånger. Förr i tiden åkte jag längdskidor i klubb, jag var knappast bra, men jag kunde åtminstonde åka med någon slags regelrätt teknik. Nu kunde jag knappast åka. Men efter några timmar på skidorna kom jag ihåg hur saker och ting skulle stå till och skidorna lydde mig (oftast). Det var dock nära att jag åkte på en tant (40+ = tant) när jag skulle köra om henne. Hon klev ur spåret och ställde sig precis framför mig när jag kom susandes som en lätt bris ner för en backe. Jag agerade då lika snabbt som Justin Gatlin och med samma smigidhet som Fantomen och lyckades undkomma en kollision som kunde ha orsakat en mycket stor smärta för den stackars kvinnan.

  

Det är med stor sorg som jag konstaterar att skolan börjar i morgon. Jullovet har varit mycket trevligt och jag har hunnit att vila upp mig inför en ny termin. Fast jag har dock en enorm hög med skolarbeten som måste slutföras och prov som måste övas inför. Jag är efterklok när jag konstaterar att jag borde ha tagit itu med dessa utmaningar innan skolan börjar.

Av en liten ponke - 2 januari 2008 22:27

Jag kan inte få nog av matematik så jag fick ryck och räknade ut hur många kalorier jag fick i mig per dag genom den ädla drycken mjölk. Ni kommer inte tro att det är sant, men det är det. Hela 1230 kcal av min energi kommer från mjölken! det innebär 19 dl röd mjölk och 2 dl grön mjölk. Mina föräldrar blir fattiga och jag slipper dålig benstomme. Tänk bara hur många kalorier det blir om man plussar på all den mat jag vräker i mig också. I dag har jag ätit sex gånger samt fikat en. Det är stabilt för en underviktig liten parvel.


I morgon åker jag till fjällen och blir borta ett tag. Hoppas att jag inte bryter benen!

Av en liten ponke - 2 januari 2008 10:08

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Nej. Jag gjorde bara saker år 2007 som jag gjorde år 2006. Något annat vore ju helt osannolikt! Ni kan kalla mig traditionell.

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Jag gav aldrig några nyårslöften.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Nej.

4. Dog någon som stod dig nära?

Nej.

5. Vilka länder besökte du?

England på språkresa. Mycket trevlig tillställning!

6. Är det något du saknar år 2007 som du vill ha år 2008?

Ja, men jag måste fortsätta att hålla på mina traditioner.

7. Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?

Inget, men jag kommer att minnas specifika händelser.

8. Vad var din största framgång 2007?

Att jag lyckades överleva mellandagsrean.

9. Största misstaget?

Att jag gick till mellandagsrean.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Ja...

11. Bästa köpet?

Ingen aning.

12. Vad spenderade du mest pengar på?

Kläder.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?

Jadå!

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2007?

Kung över ängarna - Drängarna

Jösses lilla flicka - Drängarna

Vill du bli min fru - Drängarna

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? 

Nu när jag har blivit diagnostiserad och kan tränar är jag grymt glad!

16. Vad önskar du att du gjort mer?

Degat.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?

Suttit vid datorn.

18. Hur tillbringade du julen?

Släkten.

19. Blev du kär i år?

Nej.

20. Hur många one night stands?

:)

21. Favoritprogram på TV?

Bonde söker fru!

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?

Nej.

23. Bästa boken du läste i år?

Stieg Larssons Millenium-trilogi. Den är underbar.

24. Största musikaliska upptäckten?

Haschfiol.

25. Något du önskade dig och fick?

Ja.

26. Något du önskade dig men inte fick?

Helt klart.

27. Årets bästa film?

Oj, det vet jag inte.

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2007?

Åt tårta!

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Mindre plugg och mer kompisar.

30. Hur skulle du beskriva din stil år 2007?

Jag inspireras av olika influenser och jag tar in allt jag ser. Jag kallar min stil för "A-lagare-, fjortis- och lärar-stilen".

31. Vad fick dig att må bra?

Flera saker.

32. Vilken kändis var du mest sugen på?

Svårt val. Många har ju fallit för bantningshysterin, så alla som inte har gjort det är jag väldigt sugen på.

33. Vem saknade du?

Ingen speciell, faktiskt.

34. De bästa nya människorna du träffade?

Det finns några trevliga pajsare i min nya klass. Dessutom så träffade jag några bra prickar på språkresan, fast de kommer jag ju aldrig att se mer.

Presentation

Omröstning

Tror du att ponken själv förstår vad han skriver?
 Ja, ponken är allsmäktig!
 Jag vill gifta mig med ponken!
 Nej, ponken har absolut ingen aning om vad han håller på med!

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2008
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards