På dagens idrottslektion är det meningen att vi ska boxcersiesa. Det är enklare att utöva sporten än att stava till den. Det är jobbigt. Fast att stå och boxsas är också jobbigt. Speciellt när man har armar lika tjocka som ett spaghettistrå så är det nästan dödsdömt att ens försöka. Men jag ska göra mitt allra bästa för att försöka banka skiten ur mitsarna. Kanske jag missar och råkar träffa idrottsläraren? Det är nog bäst om det inte händer, fast han skulle nog på sin höjd känna att han fick ett "slag". Fast han förtjänar det. Han som aldrig fixar fram mina dyra fina löparskor från uteidrottsstället. De är säkert borta med vinden vid det här laget.

...och jag är där! Det är nämnligen på det viset att far min är ett stort fan av Bruce så han köpte biljetter till hans konsert i Göteborg den 5 juli 2008. Min lilla broder ville inte följa med så han får stanna hemma.

    Jag diggar faktiskt Bruce. Många låtar är bra, medans andra suger. Fast de bra överväger helt klart. Jag, mammsen och pappsen var på hans konsert när han var på Ullevi för, jag tror det var, fyra år sedan. Det var en grymt go stämning på arenan. Jag ser helt klart fram emot nästa gång jag får se honom live. Han må vara gammal och grå, men han rockar hårt. Det är sjukt att han orkar med. Jag är förundrad över att han inte pensionerar sig eftersom han är över 50 och har tjänat ihop en stor förmögenhet. Det skulle jag ha gjort. Bara legat och degat vid min pool på min 200 000 m^2 stora tomt i Beverly Hills.

Ni har säkert märkt att Ponken inte har varit en aktiv bloggare den senaste tiden. Det beror på att jag har en jäkla massa att göra. Framförallt ett tjockt och fett fysikprov som har blivit framflyttat till på måndag nästa vecka. Det inebär att jag måste plugga arslet av mig. Ja, det är sant. Jag ska plugga så mycket att min rumpa får skoskav och trillar av på grund av friktionen som bildas när jag sitter och vänder och vrider mig på stolen när jag försöker tänka. Jag ska även försöka att uppdatera här imorgon. Vi har ju nämnligen sovmorgon!

Bara 17 dagar kvar till jullovet! Jag längtar! Det käns nämnligen som om min hjärna går på lågvarv nu. Eller rättare sagt; det som en gång var min hjärna. Nu finns det bara vakum i mtt huvud.

Efter cirka sex timmars sömn så vaknade jag klockan tio över sex och var pigg som en lärka. Gjorde mig i ordning och kände att det var jätteskönt att slippa stressa på morgonen för en gångs skull. Jag ska vakna i tid även imorgon.

    Skoldagen gick riktigt bra. CAD-tekniken var extra tråkig eftersom jag inte kan surfa på internet längre eftersom skolan har sjuka och fåniga regler och efter att ha blivit upptäckt två gånger förra veckan med att surfa på internet under lektionstid så är det bäst att ligga lågt. Det är nämnligen så att det sitter en snubbe med ett övervakningsprogram som ser precis vad man gör på datorerna och stänger av folk efter två upptäckter av olovlig surfning. Som tur är verkar han ha glömt av mina bravader på intranätet.

Under dagen när jag har studerat fysik som den värsta plugghästen så har jag (förhoppningsvis) lärt mig mycket. Det käns så iallafall. Nu när jag lägger ner så mycket arbete i detta provet så tycker jag att jag gör mig förtjänt av ett MVG. Det hade suttit fint med ett MVG i fysik A. Då kommer man in på de rätta högskoleprogrammen. Får jag även ett lika bra betyg i mattekurserna så är det förhoppningsvis inget som hindrar mig från att bli någon sorts rik krösus som spatserar omkring på gatorna och glänser.

Nu ska jag dyka ner i min egna siffervärld igen och drömma mig bort till formlerna och propornaliteternas rike. Må Newtons lagar vara med er!

Jag drömde en helt sjuk dröm i natt. Jag och fyra för mig okända personer simmade ut i en sjö. Långt ut. Jättelångt. Vi hade med oss ett gigantiskt flytande gult pingisbord. Det var dock till för oss att spela volleyboll på. Vi nere i vattnet och det gula pingisbordet mellan oss. Två personer i varje lag.

   När vi kom fram till rätt ställe ute i sjön så gjorde vi oss redo för att börja lira. Jag upptäckte dock att det var stora rep som löpte under oss och som vi kunde simma på och skada oss på. De andra sa att repen tillhörde ett gammalt sjunkt skepp.

   I nästa sekund var jag hemma i huset och frågade pappa om jag var tvungen att vara med. När han sa nej så vaknade jag och gick på toaletten.

Idag har jag studat ämnet fysik. Jag tror att en tredjedel av provet sitter nu. Nej, jag hoppas det. Det vore grymt skönt, för avsnittet om rörelse är det lättaste av de tre avsnitt provet täcker.

   Jag hade tänkt att plugga engelska, men det sket sig eftersom jag inte gillar glosor. Jag sattsar på att börja med det en annan dag. Jag kommer att få ångra det, men det är det värt. Iallafall just nu.

Jag var ute och sprang i ösregnet i 96 minuter. När jag kom hem var jag blötare än botten på Östersjön.

Exakt när jag har skrivit klart detta inlägg så ska jag bege mig in i fysikens värld och stanna där i princip hela halgen. Kanske tar jag en sväng in och hälsar på engelskaböckerna också. Vi fick reda på att vi skulle ha prov i engelska på fredag. Fem sex sidor fullt med glosor. Jag som trodde att jag skulle kunna lägga ner all min tid och fritid på fysikprovet som tar upp halva fysik A-kursen och allt vi har lärt oss denna termin. Detta och ett till prov är alltså det viktigaste fysikproven. Det är sjukt att allt sparas till slutet av terminen. Fast det är ju egentligen så med matte och engelska också. De går bara på de nationella proven som sker i maj. Det gäller att vara på topp när maj månad hägrad. Ett bra minne är stråland att ha.

   I nian var det andra takter. Man kunde vara hur slö som helst och ändå få en massa MVG:n. Jag och tre vänner satt alltid och tjötade och pratade på lektionerna. Aldrig eller sällan gjorde vi vad vi skulle göra. Våran engelska- och svenskalärare föraktade oss mycket. Dock så kunde hon inte göra så mycket när tre av oss hade minst VG+ på de nationella proven i både svenska och engelska. Jag tror att hon blev lite tjurig när jag och en annan av tjötarna gick ut nian med de bästa betygen i klassen. Eller nästan. Det var två dårar som hade fler poäng än oss. Hon såg lite butter ut.

   Men nu kan man inte slöa så mycket längre. Man måste faktiskt hänga med på lektionerna. Det hade aldrig varit nödvändigt förut. Hopplöst.

Oj! Det blev ett långt och väldigt hoppigt inlägg. Det får duga.